Som alla missbruk borjade allting med en smak. Det ar precis sa historien ifall Alison Karlene Hodgins borjar, som med blott 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som alla andra unga vuxna gjorde han det med obetackt och speciell cynism. I sitt samtal med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “sjalv varje 18, i uppsyn basta vans kallare, flyktig rusig gallande billigt vin nar sjalv skapade en profil forut henne som en fraktion fran ett skoja.” Men Hodgins visste inte att detta gyckel skulle bli city i hans leva en epok senare.
Bums efter borjade Alison experimentera natdejting pa udda hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder kungen natten, bara forut att senare angra sin tandstickor kungen morgonen och fortsatt att ta bort din profil. Denna handling foljdes av loftet att ej atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord inte for lange.
Men vid denna tidpunkt varje Hodgins fortfarande relativt sund. Sak ar att smavaxt efter att hon borjade sitt aventyr i en varld av onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta karleksforbindelse varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.
Ett lockton med dragkamp
“Efter uppbrottet sorjde sjalv forhallandet innan sjalv laddade ner en ny app. ” sager Alison och forklarar hur han lyckades mota annu fler par potentiella par efter handelsen. Tyvarr varje inte turen pa hans blad. “Jag dejtade varje och en i tvenne manader.”
“Efter varje uppbrott sa jag till mej sjalv att sjalv skulle ta en aning epok. Jag ville fokusera gallande mej jag. Hon skulle reflektera over vem jag varje och baksida av underben sjalv ville. Jag skulle inte ladda ner nagon dejtingapp.” Men par veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store oppen med ordet “Dating” i sokfaltet.
Men varfor blir vi beroende fran dejtingappar?
Givetvis skulle det besta orattvist att skylla Alison jag for hennes dejtingappsberoende. Trots allt, de ar ett medium som alla andra att tillfredsstalla ett fran de viktigaste manskliga behoven: onskning om tillslutning.
I sjalva verket ar det just detta behov som utfor oss “beroende” av dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med vidunderlig plasticitet, som kan forandra sin kemi som svar kungen en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan erfara.
Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer pa Posit Science, dessa ar en fran de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt leva. “solklar kan dessa upplevelser framkalla nagra av de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.
Utover forsvinna foredrag ifall karlekens konsekvenser pa den manskliga hjarnan, har Merzenich aven gjort en del forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Arme forklarar hon va hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger här borta kungen appar som Tinder, och varfor.
“Vi vet att nar en person gor nagot fruktbar, som att ga gallande en fantastisk dejt eller ses en rolig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med premiera. Det intressanta ar att hjarnan inte behover atnjuta beloningen pro att slappa dopamin; om hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den ocksa dopamin.
Fran denna skal, nar en person borjar slira mellan potential tandstickor kungen en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutsaga spanningen och beloningen av en dejt och frigor dopamin.”
Men Merzenich ar ej den enda som inneha lyckats koppla detta fenomen till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder aven en snegla gallande denna aterverkning. Arme forklarar Brewer hur sociala appar fran nagot slag aktivera likadan “krets” som substanser som alkohol, kokain, heroin, oxikodon och flertal fler. Som svang ar har en dos Tinder i de flesta fall inte oforandrad forodande konsekvenser som de substanser som namns har.
Natasha Dow Schull, antropolog och skribent till en bok som kopplar bundenhet till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet fran dessa applikationer fungerar kungen liknande metod som spelberoendet.
“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller inte. Ifall du ej vet vad du kommer att lite eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin tur ar de mest beroendeframkallande.
Du bygger den har forvantning, den forvantning bygger, och det blir en slags avlastning nar du far en bonus. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.
Ett problem som drabbar vissa mer an andra
En experiment gjord fran Match, bekraftar antalet anvandare som tenderar att atervanda till applikationen gallande en stadigvarande basis. Enligt webben, 15% fran singlar kungen Tinder de kommenterar att de kanner sig avhangig fran processen letar efter en dejt.
Fran denna invanare ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre chans att bli beroende. Kvinnor bestar under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas av utmattning efter denna process.
En tredjedel fran anvandarna fran dessa appar har aldrig gatt pa en dejt med nagon de har traffat gallande dem. Pro detta sammanfattas allt till ett slags “videospel”. I en artikel pro BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “tjana poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv framfor tv:n nar jag ar uttrakad”, anser hon.
David Greenfield, professor i psykiatri bred University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta fran dessa fall finns det noll vi kan gora pro att befria oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.
Dopamin ar en starkt signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att fortara och sex, sa vi talar ifall att skrida emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.
Av denna skal kan en av losningarna alska i att kungen djupet begripa det att ha fler alternativ kommer inte att producera oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss annu mer.”